-

 

  • Kimi no style, asmysig svensk tjej vid namn Mimi som bor med sin man i Japan. Har klarat sig ganska bra trots allt som hänt där nere just nu, himla tur.
  • Min fina kompis Alexandra har en alldeles förträfflig blogg. Den läser jag varje dag. Hon är som en babysister för mig och ibland skriver hon till och med lite om mig, jättefint!
  • Om det fortfarande varit år 2005 så hade jag sett ut lite som henne! Hon skriver fint och bra och har en alldeles förträfflig klädstil.
  • Anton är utbytesstudent i USA och har varit borta i många månader nu. Trevligt att få läsa om ett helt annat land och deras kultur etc. Och om du läser det här så vill jag att du kommer hem nu, så att du vet!
  • Niden ger bra musiktips, skriver om aktuella skivor och lägger upp lite cool merch. Skönt med en blogg som inte är inriktad på mötley crüe, amon amarth eller annan jobbig rock/metal. Ja, you get the point!
  • Om du är intresserad av att läsa om både lite musik och lite vardagliga betraktelser + snacka med en jävligt trevlig brud, så kan ni vända er till Lisa! Har följt hennes blogg länge nu.
Jag har en himla massa favoritbloggar och jag läser som sagt ca 90 bloggar om dagen. Men detta är ett litet urval i alla fall och jag hoppas att ni hittar något ni gillar. Om jag kikar på övriga bloggar så läser jag mest om musik i alla dess former, lite om japan (anime/manga/musik/kultur) och lite om mode. Med mode syftar jag dock inte på sådana modebloggar utan snarare om folk som jag tycker har en skön stil.

And for better or for worse



Ny video, kickass!

I wast lost until that night we kissed



I måndags så satt jag och två av världens bästa människor och såg på lite film. Vi inledde med att kika på skräckisen the mist för att sedan fortsätta med att se den helt magnifika black swan. The mist var helt klart sevärd, något urballad (lite halvt b-varning på vissa ställen) samt med världens allra sämsta slut. Dåliga slut är ingenting som går hem hos mig, och nu menar jag inte olyckliga slut, utan bara allmänt riktigt dåliga slut. Makes me frustrated! Black swan däremot var något extraordinärt, absolut inte som jag hade väntat mig. Den har fått bra recensioner här och var och nästintill alla mina vänner som sett den har hyllat den till skyarna. Detta gjorde mig dock inte speciellt frestad, då jag oftast inte brukar falla för sådana mystiska storfilmer. Men ja, nu hade jag verkligen fel och är mycket nöjd över att jag såg den till slut. Natalie Portman och Mila Kunis, vilka sagolika människor!

Förövrigt så hade Peace & love bandsläpp idag och bjöd därmed på Deadmau5, Lykke Li, Underoath, Patrick Wolf, Atmosphere, Jimmy Eat World, Ryan Bingham och Rita Redshoes. I don't know about you, men det kändes nästan lite som årets första riktigt bra bandsläpp (och nu menar jag från ALLA svenska festivaler). Allra nöjdast är jag ju såklart över Patrick Wolf som är min every day hero, mannen i mitt hjärta, han som vi åker till London för att kika på redan på måndag! Hans musik gör mitt hjärta så himla varmt bara, jämt jämt jämt. Har skrivit lite annat fint om honom i bloggen här och här också!

We're all born retarded

i love you elin



nej, jag har inte en chipssmula i mungipan!

Crucify me, and nail my hands to a wooden cross

För det första så måste jag komma igång på riktigt med mitt affischerande för peace & love nu, känns som att det går relativt segt. Fina grejer är det i alla fall och imorse så släppte dem självaste Bob Dylan, så nu borde alla vilja åka! Jag borde väl skämmas över att säga det, men Dylan är inte alls någon karl jag lyssnar på - fast förstår att han är så pass omtyckt som han är.

Jag är oerhört trött idag men kämpar på i alla fall. Ska fixa ihop det sista inför min jobbintervju imorgon (ska ju ha svarat på några frågor samt ta med mig några bilder, betyg, arbetsintyg etc), ta en sväng på stan med elin, dricka kaffe samt ha ett danspass med min underbara Girlsgrupp. Tror jag börjar med en kopp kaffe för att komma igång!

Förövrigt tänkte jag slänga ihop ett inlägg med alla mina favoritbloggar. Jag följer ca 90 bloggar via bloglovin' och lär väl inte slänga upp alla, men jag har några speciella favoriter som jag blir extra glada över när de lagt upp något nytt. I hope you think it's a good idea!

at the moment @ spotify


Gimme gimme some of that vampire money c'mon!





Helfula iphonebilder.

Att se my chemical romance i Stockholm i fredags var som att resa tillbaka i tiden. Överallt såg vi dem som vi en gång var och vi kände oss gamla som aldrig tidigare (allra mest när vi blev sociala med 15åringar i kön som faktiskt kallade oss just gamla). Men det kanske var sant på ett sätt, dem var ju ändå ca 10 år gamla första gången vi såg mcr, haha. Lagomt överförfriskade steppade vi in i Annexet (efter en arenaflytt, då konserten egentligen skulle varit på hovet) och intog platser längst fram. Det förtjänade vi efter våra 4-5 kö-timmar i snöstorm, faktiskt. Till slut blev det dock jävligt tråkigt att stå där och bara hänga så vi gled mer in i den stora massan och skrek / hoppade / sjöng.

Det finns inte speciellt mycket att klaga på, verkligen. Det jag skulle vilja klaga mest på är publiken, då den bestod av 13-16 åringar som bara hade hört the black parade- samt Danger days-skivorna. När äldre låtar spelades så var det knappt någon som sjöng eller rörde sig, inte ens under Helena - vilket gjorde mig lagomt jävla sur. Nu har inte jag någon rätt att köra över andra och säga att dem är dåliga på något sätt, men det kändes jävligt tråkigt för oss som har lyssnat länge då det till slut fick konsekvenser så att säga.. Eftersom att nästintill ingen verkade uppskatta de äldre låtarna så lät de bli att spela den ena encore-låten de hade, från första skivan: Vampires will never hurt you, och avslutade det hela endast med Bulletproof heart från nyaste. Made my heart break in two!

Annars så har MCR utvecklats musikaliskt något enormt, men kanske också blivit lite fega. Dem rör sig knappt på scenen längre (förutom frankie, han kommer alltid att vara galen) och Gerard fegar ur genom att sänka alla de höga tonerna i de flesta låtarna. Om det är lathet eller feghet, det vet jag inte - men tråkigt är det. Sen måste jag även inflika, även fast jag vet att det är det som turnéerna går ut på, men det var tragiskt mycket från nyaste cdn. Hoppades på åtminstone någon låt från första och även this is how i disappear samt dead! från the black parade. Men jag är ändå nöjd med setlisten, för det var en skön blandning.

Setlist
0. Look alive sunshine (intro)
1. Na Na Na (Na Na Na Na Na Na Na Na Na)
2. Thank you for the venom
3. Planetary (GO!)
4. Hang 'em high
5. SING
6. Vampire money
7. Mama
8. The only hope for me is you
9. House of wolves
10. Summertime
11. I'm not okay (I promise)
12. Famous last words
13. DESTROYA
14. Welcome to the black parade
15. Teenagers
16. Helena
17. Cancer
_______________

18. Bulletproof heart

Filmade bara litegrann av famous last words samt welcome to the black parade.
Jag är alldeles för lat för att orka filma en hel låt, ni får ursäkta.


Something's got a hold on me


1. Det är så himla rörigt i mitt huvud just nu och hur mycket jag än försöker organisera så känns det inte riktigt som att det går. Jag mår bra och så, och det är egentligen kanske ingenting jag borde tänka på så mycket. Men jag känner på något vis att du vill vara med mig, att du känner någonting som jag också känner. Men du gör mig så jävla osäker hela tiden, tror det är det som ställer till sådan oreda i min hjärna. Fan, jag önskar bara att du kunde säga att det är mig du vill vara med. Sen sket jag i hur länge det håller, jag skiter i om det bara håller i en jävla dag, för det är alltid värt att testa och slänga sig ut där. Det kan göra ont och det kan göra en helt galen, men det är så himla värt det. Jag vet i alla fall att jag vill vara med dig.

2. Imorgon så åker vi tidigt på morgonen till Stockholm för att köa inför my chemical romance. Man blir ganska känslosam när man tänker på det hela, hur allting liksom började där för lite mer än 4 år sedan. Min och Elins allra första konsert var som bekant MCR och nu, fyra år senare, ska vi få se dem för andra gången. Det firar vi med köa hela dagen och en massa donken! HAPPY!

3.
I typ förrgår blev jag antagen till gruppintervju för sommarjobb på furuviksparken. Kanske hur roligt som helst, wish me luck!

Ja, och så ser det väl ut i mitt huvud just nu. Haha, hoppas det är bra med alla er fina läsare. PUSS!


1. I think I'm in love with a beautiful boy. 2. I'm going to Stockholm to se My chemical romance. 3. I've got a job interwiev at furuviksparken this wednesday. Jippie!

Scary monsters and nice sprites

Igår var jag iväg in till stan och träffade mystoiva och min fini christoffer. Vi satt i toivas studio och tröck i oss godis, popcorn och chips medans vi "avnjöt" två filmer. Blir himla fint med bra ljud, projektor och duk måste jag säga!

Vi kikade i alla fall på the human centipede samt 172 hours. Förstnämde har alla skrivit en massa bs om på facebook och liknande och när man pratar om världens äckligaste / sjukaste film så dras den ofta upp. Ja okej, den var sjuk som fan (och om jag någonsin stöter på han skådespelaren som var doktorn, då jävlar lär jag skita knäck) och den var äcklig. Men den var ju ändå inte så jävla vidrig som folk fått den att framstå som? Det tror jag att jag ska vara nöjd över. Underhållningsvärde fanns det i den dock, som när asiaten blir arg och skriker. Eller möjligtvis att brudarna aldrig kan låta bli att småstöna filmen igenom. Den handlar då i korta drag om att en skicklig doktor (som tidigare varit världsledande i att separera siamesiska tvillingar) fått någon galen idé om att sy ihop människor till en mänsklig tusenfoting i princip..

172 hours var helt okej den med, rolig på sina delar men mest jobbig. Man kände liksom hans frustration genom duken, haha. Den handlar då om en kille som är ute och vandrar i kanjoner (?) och ramlar ner i en spricka, för att sedan få med sig en stor sten som landar på hans hand / arm på något mystiskt vis. I vilket fall så fastnar han med armen och kommer inte loss. Ja, och där sitter han resten av filmen i princip. Låter ju inte speciellt underhållande men den var helt klart värd att se! Dessutom är den verklighetsbaserad, vilket känns lite småcreepy. Jag har alltid avskytt sådana filmer, haha.


Raw and unguarded



“Go after her. Fuck, don’t sit there and wait for her to call, go after her because that’s what you should do if you love someone, don’t wait for them to give you a sign cause it might never come, don’t let people happen to you, don’t let me happen to you, or her, she’s not a fucking television show or tornado.

Go scream it and be with her in meaningful ways because that is beautiful and that is generous and that is what loving someone is, that is raw and that is unguarded, and that is all that is worth anything, really.”

 

 


Show me how you burlesque



buspojkar, förra helgen

Är lite smått osäker på hur kvällens äventyr ska starta, men runt åttatiden så ska jag i alla fall infinna mig i en discobelyst bowlinghall med världens finaste vänner! Vet inte alls hur dem har tänkt sig att detta ska sluta, men jag vet då med säkerhet att jag kommer gå därifrån med 80 kr + och fett mycket ära ;)

Imorgon jobbar jag hela dagen faktiskt och sen på kvällen så får vi se vad som händer. Och på söndag är det ännu mer jobb som väntar och ett litet kalas med släkt och vänner på kvällen.

Om någon timme kommer min mamma hit och jag längtar så att jag nästan gråter. Hon är verkligen världens bästa mamma och jag har inte träffat henne på tre veckor nu, så det börjar svida lite! Sen är det lite extra mysigt att hon kommer hit med paket till mig också, hihi.

Screaming bloody murder

I princip varje dag så känns det som att man sitter i första vagnen på världens längsta och snirkligaste berg&dalbana. Jag vet aldrig hur jag ska må nästa morgon när jag vaknar, inte ens vilket humör jag kommer vara på samma kväll. Sånt här ställer till det nå enormt i min tillvaro då jag kan bita av och vara bitter mot folk ena dagen medans jag kan vara världens mest underbara dagen därpå. Förhoppningsvis är min åktur alldeles strax slut, så att jag slipper detta kluvna betéende i framtiden. Även i bloggen så har det blivit lite åka av har jag märkt.. Vissa dagar har jag gått in och lämnat något osande emo-inlägg här och sen dagen därpå har jag skrivit "Åh, jag mår så himla bra och är så otroligt glad. Vet inte var jag ska stoppa all lycka någonstans!!!!!!!" typ.. Haha, okej jag överdrev lite, men ni förstår vad jag menar!



Förövrigt så har jag skämt bort mig själv med diverse eftersom att jag fyllt år (och inte fått några presenter än då min släkt kommer hit på söndag). Har dessutom fått helt underbara presenter av bella och malin, ni är så himla fina människor som tänker på mig!





fina fina fina!


Life is like a rollercoaster, you all know that right? Also, I've spoiled myself with some things since I turned 20 two days ago.

Don't say that it's impossible

Jag är jättetråkig atm.
Deal with it.



I'm rly boring at the moment, deal with it.

Birthday girl!

Nu innan klockan hinner bli 12 så lär jag väl säga att jag fyllt 20 år idag!
Så grattis till mig, pandalinda, 20 år, stor flicka nu!


(och tack salvibus, elin & bella för finaste middagen osv. bäst är ni!)



PUSS YLVA
önskar att du kunde vara med mig idag bebis.


Happy 20th birthday to me!

It never ends

Oh, so now I realized that my tat' has been published at fuck yeah, tattoos! (and that's why I'm posting this in english). Thank you for your kind words and all your rebloggs and links to my blog and so on. You're all so wonderful!

If you enjoy reading my blog;
I'll leave some english notes in the end of each post so you international readers may understand something I write. I've been thinking of this a long time, so it's not just for you. I fkn' love to write in english!

And once again, thank you so much! Your words make my chest warm!

"My first tattoo. Inspired by the song “it never ends” by Bring me the horizon.
Does anything ever end by the way? I mean, everything’s still there in your memory."





shikariconstellations: Oh my god, yes. Awesome song and this tattoo is amazing. Also no, it never ends at all.
isleptwitholiversykes: DFFGDGFDKHGLHJ;JHJGHGJ WANT.
themindofagemini: Oh god. So sick.
ederish: padrisimo !!! yo me queria hacer uno mas o así. que dijera “lacerante” pero preferí ”mi órgano arterial fabricante de mentiras”
brandonpierce: some good looking font!
lillatte: I’ve never been a real big fan of collarbone tattoos…but I kinda like this one. The script itself is really gorgeous.
christinealexandra: Would consider getting this.
franco821: Fucking awesome, I wanted to get “heaven in hell live in all of us” in old English on my chest but it might be too long that the letters would be too small, maybe I can get “it never ends” instead since.that is much shorter and the letters can be much bigger
wedoweliketohurtsomuch: love that song!
fealvarenga: Oh! I was listening to this song and it appeared at my dashboard. I had to reblog it. Great tattoo anyway.
kellylouwhooo: i probably wouldn’t ever get a chest piece but this is ill.


Ofc I got a few who were mean, like "oh they forget the S in the end / go and die fkn teenager / she will regret that" and so on. Don't feel like posting your comments since they're all lies :*

We are the army of dreamers


Jag saknar tiden då mitt hår var knallrött och alltid luktade så himla gott, från de liter av proffs-spray som sprayats över hela. Min pandafrisyr var helt oslagbar, så himla fin! Jag vet inte riktigt vad som hände med alla oss, men ingen av oss verkar köra samma race längre. Många av dudesen verkar ha gått vidare inom en bana som pretentiösa fashion-freaks, och dessutom gått ut som gay. Känns nästan lite sorgligt, för fan vad fina dem var (och är, nu ska jag inte vara elak).

Ni kanske inte alls har en aning vad jag snackar om, och då tycker jag lite synd om er alla som missade det vackraste i världen. Någon dag framöver ska jag tupera mitt hår minst lika stort som förr och placera mina stjärnor där dem ska sitta, för att sedan stolt gå ut på stan och vara den mitt hjärta säger att jag är.

Jag saknar mig själv!





I miss the days when the band broder daniel were my everything. This video above is absolutely amazing!

Somewhere too far for us to find


Helvete vad min blogg måste vara hur tråkig som helst. Allt jag gör är att skriva om att jag ska försöka skriva mer, att jag har festat med mina kompisar (och det är alltid samma kompisar också) eller så är jag ledsen och överkänslig och skriver en massa jävla patetiskt emodravel.

Ni får ursäkta eller någonting. Haha!

You treat my just like another stranger

Totalt jävla otillräcklig, precis så känner jag just nu. Jag har aldrig tidigare känt mig så oerhört oattraktiv, så förbannat äcklig och hemsk, som jag gör nu. Jag förstår inte hur man inte kan duga åt en annan person, borde sådant ens få vara tillåtet? Haha fan jag vet inte ens var jag ska ta vägen, vet knappt vad jag ska tänka!

Det enda jag vet är att allting, precis allting, känns helt jävla åt helvete just nu.

Och juste, fyller 20 på tisdag. lol, roligt..

?

JÄVLAR VAD GLAD JAG BLIR!

ALL SHALL PERISH TILL GRASPOP!

(nu bara måste jag åka dit)

There's nothing wrong with loving who you are

Nej jag har inte skrivit så mycket här på senaste tiden, men ibland bara blir det så. Alla som bloggar vet precis vad jag menar. Men nu kanske jag är tillbaka, det vet man aldrig?

Just nu så är allting väldigt bra och jag är glad och sånt fint. Umgås med vänner, jobbar lite då och då, fotar för maxim och lever livet helt enkelt. I mars blir det lite konserter hit och dit och för några dagar sedan bokade jag och elin vandrarhem samt transferbussar till och från flygplatsen inför londonresan i slutet av månaden! Känner mig väldigt taggad, fast det är väl inte så konstigt.

Ikväll ska jag basta med toivibus och salvibus, känns som att det lär bli en mysig fredag.
Hoppas att ni andra också får en trevlig helg!



busiga
If a turtle lose it's shell - is it homeless or naked?

RSS 2.0