This will make you love again

(utifall ni undrade så klarade jag mig hur fint som helst även fast jag sov helt själv i radhuset)

På något sätt så skrämmer det mig hur ett dött intresse bara kan återupplivas sådär ur tomma intet (möjligtvis för att man träffar på någon som tillför energi till intresset) bara. Jag upptäcker att jag läser sporten i tidningen intensivt, upptäcker att jag helt plötsligt sitter mitt i en intensiv sportdiskussion på krogen och faktiskt tillför någonting, lyssnar på hockey på sportradion och faktiskt fattar var min styvpapi pratar om när han pratar sport! Att bo med den här sportgalna familjen + att umgås med en människa som är galet hockeyintresserad har tagit mig tillbaka till den lilla åttaåriga tjejens intensiva sportintresse. Det känns nästan lite sjukt, haha.

Jag har inga planer på att göra om detta till någon slags sportblogg så ja, jag ska väl fylla ut med lite musiksnack också, eller? När jag har varit 20 i exakt tio dagar så blir det en heldags köande vid hovet för att sedan dreggla, gråta och sjunga med när Gerard Way drar av sina underbara toner. My chemical romance för andra gången står på schemat alltså! Kommer känna mig så himla nostalgisk då just MCR var min allra första konsert i Stockholm (black parade, arenan 2006). Såg föresten idag att ståplatserna är slutsålda också! Tror vi köpte våra för typ.. 2 månader sedan kanske. Gäller att vara ute i tid!

Funderar på att köpa biljett till children of bodom också. Typ, så fort pengarna rullat in på mitt konto. Whopido!


utifall ni glömt hur jag ser ut, hihihi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0